"Åh vad skönt" tänkte jag när jag öppnade dörren. Ljummet ute och solen tittar fram. Såg en liten fläck med vatten och tänkte det där ska jag fota så jag får in lite vårstämning på bloggen och gick upp och hämtade kameran.
När jag la mig på terrassen för att få till rätt vinkel måste Dezzie ha tänkt lite lika mig fast ändå inte. ”Åh vad skönt - en sittplats!”. För helt plötsligt hade hon satt sig på min rumpa.


Och där satt hon nöjd med en massa kykling runt munnen. Flytta på sig kom inte på fråga.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Vi har ingen hund. Vi har en unge på fyra ben.
Nu tänker jag gå ut och äta lunch i vårsolen tillsammans med min fyrbenta vän! Adios!